HemPART 14 of UGANDA
13 & 14 Februari 2013
Idag blev det upp hyffsat tidigt.
Igår packade vi aldrig upp - inte mer än just det lilla vi behövde inför natten.
Ändå fick jag slänga ut alla mina påsar med kläder och packa om hela väskan.
Jag vart klar sist och då satt julia bredvid och åt chips och påstod att kolla på mig när jag packar, var lika kul som att se film på bio. ( bra jämförelse? )
Till slut blev även jag klar och dumpade min packning utanför byggnaden.
Så småningom hoppa vi in i bussen och började resan till Entebbe.
I entebbe skulle vi in på ett fint hotell som alla tidigare ugandagrupper har besökt.
Där fick vi bada, hoppa från hopptorn, plaska och äta glass.
På kvällen satt vi vid ett långbord hela gruppen och åt jätte fin middag.
Galet så god maten var - dock minns jag inte vad jag åt - HA-HA-HA!
Ungdomarna lämnade bordet och satte sig i ett rum med soffor. Ögonen klippte och en efter en somnade.
Ont i ryggen hade man när man vaknade och alla vart yrvakna. Mitt i natten skulle vi bege oss till flygplatsen för att checka in.
Minns inte när planet gick, eller när vi var framme på Kastrup, men resan hem gick FÖR SNABBT!
alla klickade igång sina tv skärmar och kollade film, efter film. tiden bara rann iväg.
Först när planet stannat på Kastrup insåg jag att nu var resan så gott som över..
bara tåg till Helsingör och sedan båt över till HBG sen skulle resan var SÅ ÖVER!
Med blandade känslor steg man av planet, gick in i byggnaden och tog sitt bagage.
Vi kom på ett tåg snabbt och båten fick vi vänta några minuter på.
När vi sedan lämnade "landgångn" från båten och steg in på knutpunkten så såg vi alla föräldrar samlade.
Det var verkligen kul att se sina föräldrar igen.
Kramkalas och sedan avsked till resenärerna och därefter begav man sig hemåt i bilen.
En varm dusch väntade! :))
har inga bilder från poolen denna dag, men ska se om det kommer så småningom ^^
Denna resan kommer jag sent glömma - Tack Ugandagruppen och alla som var med för att ni gjorde resan till så den blev.
Och stort tack till alla er som bidrog till vår resa - framförallt föräldrar som köpt allt möjligt som vi sålt.
Idag blev det upp hyffsat tidigt.
Igår packade vi aldrig upp - inte mer än just det lilla vi behövde inför natten.
Ändå fick jag slänga ut alla mina påsar med kläder och packa om hela väskan.
Jag vart klar sist och då satt julia bredvid och åt chips och påstod att kolla på mig när jag packar, var lika kul som att se film på bio. ( bra jämförelse? )
Till slut blev även jag klar och dumpade min packning utanför byggnaden.
Så småningom hoppa vi in i bussen och började resan till Entebbe.
I entebbe skulle vi in på ett fint hotell som alla tidigare ugandagrupper har besökt.
Där fick vi bada, hoppa från hopptorn, plaska och äta glass.
På kvällen satt vi vid ett långbord hela gruppen och åt jätte fin middag.
Galet så god maten var - dock minns jag inte vad jag åt - HA-HA-HA!
Ungdomarna lämnade bordet och satte sig i ett rum med soffor. Ögonen klippte och en efter en somnade.
Ont i ryggen hade man när man vaknade och alla vart yrvakna. Mitt i natten skulle vi bege oss till flygplatsen för att checka in.
Minns inte när planet gick, eller när vi var framme på Kastrup, men resan hem gick FÖR SNABBT!
alla klickade igång sina tv skärmar och kollade film, efter film. tiden bara rann iväg.
Först när planet stannat på Kastrup insåg jag att nu var resan så gott som över..
bara tåg till Helsingör och sedan båt över till HBG sen skulle resan var SÅ ÖVER!
Med blandade känslor steg man av planet, gick in i byggnaden och tog sitt bagage.
Vi kom på ett tåg snabbt och båten fick vi vänta några minuter på.
När vi sedan lämnade "landgångn" från båten och steg in på knutpunkten så såg vi alla föräldrar samlade.
Det var verkligen kul att se sina föräldrar igen.
Kramkalas och sedan avsked till resenärerna och därefter begav man sig hemåt i bilen.
En varm dusch väntade! :))
har inga bilder från poolen denna dag, men ska se om det kommer så småningom ^^
Denna resan kommer jag sent glömma - Tack Ugandagruppen och alla som var med för att ni gjorde resan till så den blev.
Och stort tack till alla er som bidrog till vår resa - framförallt föräldrar som köpt allt möjligt som vi sålt.
PART 13 of UGANDA
12 Februari 2013
Glömde ju säga att vi packade igår, fast för min del blev det en hel del packning även denna dag :)
Kisoro blev som ett hem för mig så alla mina kläder låg slängda på golvet haha.
myket enklare och mer praktiskt än att öppna väskan och leta i alla påsar som jag packat mina kläder i. Hittade verkligen ingenting när jag använde mig av den mer "sofistikerade" varianten.
Jag och Julia höll ihop, vi hade våra klädhägar på vardera sida i rummet och Louise hade den tomma sängen.
Dmelie var den enda i vårt rum som var duktig och packade ner allt efter hand som hon avnänt kläderna.
Idag var det i alla fall dags för en heldag i Bussen.
Dags att ´lämna Kisoro - Golden monkey för att återvända till huvudstaden där resan börjat.
Alla var redo för en lång bilresa, Godis och Kex, lite frukt och full laddade mobiler :)
På vägen till Kampala åt vi på samma ställe som vi ätit när vi åkte till Queen Elisabeth..
Nyfiken på naturen och landskapen som vi åkte genom så fick jag ännu en gång en ZEBRA ATTACK!
ZEEEEBRA PÅ VÄNSTER SIDA STAAAANNNAA!!!
hahaha ja, randiga djur är faschinerande och Zebror är otroligt söta och jag hade tur som fick resten med mig så vi stannade vid sidan :)))
Alla hoppade ut och kamerorona klickade som aldrig förr :)
Där var nog runt 10 zebror som betade och gömde sig i skuggan :)
Så småningom kom vi fram till Back Packers i Kampala, vi fick vårt gamla rum och alla däckade glada och nöjda :)
Glömde ju säga att vi packade igår, fast för min del blev det en hel del packning även denna dag :)
Kisoro blev som ett hem för mig så alla mina kläder låg slängda på golvet haha.
myket enklare och mer praktiskt än att öppna väskan och leta i alla påsar som jag packat mina kläder i. Hittade verkligen ingenting när jag använde mig av den mer "sofistikerade" varianten.
Jag och Julia höll ihop, vi hade våra klädhägar på vardera sida i rummet och Louise hade den tomma sängen.
Dmelie var den enda i vårt rum som var duktig och packade ner allt efter hand som hon avnänt kläderna.
Idag var det i alla fall dags för en heldag i Bussen.
Dags att ´lämna Kisoro - Golden monkey för att återvända till huvudstaden där resan börjat.
Alla var redo för en lång bilresa, Godis och Kex, lite frukt och full laddade mobiler :)
På vägen till Kampala åt vi på samma ställe som vi ätit när vi åkte till Queen Elisabeth..
Nyfiken på naturen och landskapen som vi åkte genom så fick jag ännu en gång en ZEBRA ATTACK!
ZEEEEBRA PÅ VÄNSTER SIDA STAAAANNNAA!!!
hahaha ja, randiga djur är faschinerande och Zebror är otroligt söta och jag hade tur som fick resten med mig så vi stannade vid sidan :)))
Alla hoppade ut och kamerorona klickade som aldrig förr :)
Där var nog runt 10 zebror som betade och gömde sig i skuggan :)
Så småningom kom vi fram till Back Packers i Kampala, vi fick vårt gamla rum och alla däckade glada och nöjda :)
PART 12 of UGANDA
11 Februari 2013
Idag var det dags för projektarbete för några, minns inte riktigt vad jag gjorde, men troligtvis var jag med på Kisoro Vision School
Sedan gick vi på en marknad som började i KAOS för min del.
direkt när vi kom in på marknadsområdet så slog jag i min vänstra lilltå i en sten så det blödde som fasen.
Dem som satt i sina stånd på marknaden bara tittade och skratta.
Oscar och Julia fick lida genom hela marknaden av mitt klagande över hur ont det gjorde.
sandalen blev blodig och eftersom det regnat så väldans under dagen så var där extremt geggigt.
Där gick jag med långklänning och sandaler. Smutsen bara flög in i såret på tån.
Till slut hittade vi Louise och Yvette.
Jag blev ombedd att direkt gå till Golden Monkey för att rengöra såret så jag och Julia lämnade marknaden och gick hem.
Louise kom och hjälpte mig att peta upp såret som börjat läka och klumpa ihop sig av all gegga som kommit i såret.
När jag var omplåstrad så var allt bra igen.
På måndagskvällen var det dags för avskedsfest med våra fina ugandiska vänner.
Vi tjejer gjorde v-oss och sminkade oss för första gången under hela resan.
Man hade nästan lyckats glömma hur man tog på sig mascara... OVANT!
Stolar var utställda på bakgården under presseningar och bord med mat ställdes fram.
våra vänner kom och vi fick lyssna på avskedstal och se några danser.
Sedan var det klart vår tur att sjunga och dansa....
Marcus hade skrivit ut ett papper på en Abba låt så vi försökte sjunga den - det lät falskt och hemskt men vi fick en dunder applåd efter så dem brydde sig nog inte om hur falskt det lät.
Vi delade ut presenter och fick väldigt många av våra vänner också.
Ja, jösses vilken kväll :)
Sedan hoppa våra vänner in i bussen och åkte iväg..
Trodde att jag skulle gråta som när vi vinkade hejdå på Knutpunkten i Helsingborg. men istället grät jag av smärta eftersom Julia lyckats ställa sig på min skadade tå...
Ingen tror att det var därför jag grät men ni anar inte vilken hemsk smärta det var...
Dags att sova
Idag var det dags för projektarbete för några, minns inte riktigt vad jag gjorde, men troligtvis var jag med på Kisoro Vision School
Sedan gick vi på en marknad som började i KAOS för min del.
direkt när vi kom in på marknadsområdet så slog jag i min vänstra lilltå i en sten så det blödde som fasen.
Dem som satt i sina stånd på marknaden bara tittade och skratta.
Oscar och Julia fick lida genom hela marknaden av mitt klagande över hur ont det gjorde.
sandalen blev blodig och eftersom det regnat så väldans under dagen så var där extremt geggigt.
Där gick jag med långklänning och sandaler. Smutsen bara flög in i såret på tån.
Till slut hittade vi Louise och Yvette.
Jag blev ombedd att direkt gå till Golden Monkey för att rengöra såret så jag och Julia lämnade marknaden och gick hem.
Louise kom och hjälpte mig att peta upp såret som börjat läka och klumpa ihop sig av all gegga som kommit i såret.
När jag var omplåstrad så var allt bra igen.
På måndagskvällen var det dags för avskedsfest med våra fina ugandiska vänner.
Vi tjejer gjorde v-oss och sminkade oss för första gången under hela resan.
Man hade nästan lyckats glömma hur man tog på sig mascara... OVANT!
Stolar var utställda på bakgården under presseningar och bord med mat ställdes fram.
våra vänner kom och vi fick lyssna på avskedstal och se några danser.
Sedan var det klart vår tur att sjunga och dansa....
Marcus hade skrivit ut ett papper på en Abba låt så vi försökte sjunga den - det lät falskt och hemskt men vi fick en dunder applåd efter så dem brydde sig nog inte om hur falskt det lät.
Vi delade ut presenter och fick väldigt många av våra vänner också.
Ja, jösses vilken kväll :)
Sedan hoppa våra vänner in i bussen och åkte iväg..
Trodde att jag skulle gråta som när vi vinkade hejdå på Knutpunkten i Helsingborg. men istället grät jag av smärta eftersom Julia lyckats ställa sig på min skadade tå...
Ingen tror att det var därför jag grät men ni anar inte vilken hemsk smärta det var...
Dags att sova
PART 11 of UGANDA
10 Februari 2013
Idag åkte jag och Julia med Fest och en chaufför, rakt ut på landsbyggnaden.
Bilen stannade efter att han kört på en uppkörd gräsväg.
Vi hoppade av och möttes direkt av många barn.
De kom och började tigga men Festo sa genast ifrån och han måste sagt något väldigt bra för barnen skingrades och lät oss gå dit vi skulle.
Vi gick igenom en "portal" av görna buskar där det växtre fukter eller något liknande.
I änden av portalen fanns ett litet hus med ett två skjul bredvid.
En kvinna satt på marken och flätade en matta. En man satt på andra änden av "gården" och filosofera med något.
Vi hälsade och sedan hjälptes vi åt att flytta en träbänk som vi satte oss på.
Festo tolkade när vi ställde våra frågor till intervjun.
Det var lite nervöst eftersom alla barnen som mött oss tidigare satt runt oss och tittade nyfiket.
Vi genomförde vår intervju och fick titta in i köket som vi lutat oss mot.
Vi tog bilder på dem båda - Simeon och Theresa.
Därefter åkte vi tillbaka till Golden Monkey och solade lite.
jag hittade en ödla som tydligen tog sitt sista andetag mitt framför mina ögon - utan att jag förstod att det var sista andetaget - så jag fotograferade en DÖD ÖDLA!
De som varit hoss gorillorna denna söndag kom tillbaka strax efter oss.
Vi åkte iväg till Lake Mutanda där vi solade och badade.
Sedanåtervände vi ännu en gång till Golden Monkey.
Killarna och Marcus kom tillbaka från sin långa vandring upp på ett berg.
Idag åkte jag och Julia med Fest och en chaufför, rakt ut på landsbyggnaden.
Bilen stannade efter att han kört på en uppkörd gräsväg.
Vi hoppade av och möttes direkt av många barn.
De kom och började tigga men Festo sa genast ifrån och han måste sagt något väldigt bra för barnen skingrades och lät oss gå dit vi skulle.
Vi gick igenom en "portal" av görna buskar där det växtre fukter eller något liknande.
I änden av portalen fanns ett litet hus med ett två skjul bredvid.
En kvinna satt på marken och flätade en matta. En man satt på andra änden av "gården" och filosofera med något.
Vi hälsade och sedan hjälptes vi åt att flytta en träbänk som vi satte oss på.
Festo tolkade när vi ställde våra frågor till intervjun.
Det var lite nervöst eftersom alla barnen som mött oss tidigare satt runt oss och tittade nyfiket.
Vi genomförde vår intervju och fick titta in i köket som vi lutat oss mot.
Vi tog bilder på dem båda - Simeon och Theresa.
Därefter åkte vi tillbaka till Golden Monkey och solade lite.
jag hittade en ödla som tydligen tog sitt sista andetag mitt framför mina ögon - utan att jag förstod att det var sista andetaget - så jag fotograferade en DÖD ÖDLA!
De som varit hoss gorillorna denna söndag kom tillbaka strax efter oss.
Vi åkte iväg till Lake Mutanda där vi solade och badade.
Sedanåtervände vi ännu en gång till Golden Monkey.
Killarna och Marcus kom tillbaka från sin långa vandring upp på ett berg.
PART 10 of UGANDA
9 Februari 2013
Dags att åka till det stora sjukhuscentret där det fanns ett barnhem/dagverksamhet för barn.
De sjöng många låtar för oss och dansade.
Sedan var det vår tur att dansa och sjunga för dem.
Hej tomte gubbar, Idas sommarvisa och små grodorna var det vi uppträdde med.
Mycket skratt och ståhej.
Vi gick ut i solen, barnen skulle äta - gröt/välling - lukta inte jätte gott så jag avstod från att smaka även om barnen räckte fram sina muggar till mig.
Vi lärde barnen blåsa på grässtrån, detta var väldigt omtyckt.
sen var det dags att sjunga och dansa igen.
Vi sa hejdå och begav oss vidare med bussen.
Vårt nästa mål var en skola för yngre barn- Nursery School. Där Emelie och Mathilda skulle göra sina projektarbeten.
Jag och Julia assisterade under Mathildas ritövningar. Hjälpe till att plocka fram pennor pch papper till barnen medan hon gick igenom dagens uppgift.
När vi skulle hem blev det lite kaos, barnen ville säga hejdå på ett ytters märkligt vis.
Vi gick längs bussens sida, alla hoppade in och jag försökte ta tag i Marcus - läraren som var med för att inte dras tillbaka av barnen. De drog och puttade in en i sidan av bussen.
Det var väldigt läskigt och en hand mellan benen - de var droppen!
Nu tänkte inte jag bry mig om att de var små barn som inte visste bättre nä nu skulle jag fasen bara in i bussen - till tryggheten.
Jag drog loss barnen händer från mina armar och min klänning. Sprang på bussen och satte mig på min plats. Fy för vad obehagligt det var.
Lärarna frågade varför jag inte sa till barnen att så gör man inte, men vad skulle jag göra?
En svensk ungdom/vuxen börjar stå och skälla på engelska?
såg ingen poäng med det, ville bara där ifrån.
Till slut körde bussen iväg...
Vi åkte till Kisoro Vision School där Michelle skulle göra sitt projektarbete.
vi satt och lyssnade när hon genomförde sina uppgifter med eleverna.
En fartfylld dag men det var långt ifrån över..
Jag och Mathilda hade lovat Mollen att följa med till hennes moster så James (busschaufören) släppte av de andra på Golden monkey och sedan åkte vi vidare.
Vi kom till en liten söt byggnad och mostern kom ut och hälsade. Mollens lilla kusin Ralf? var där och två andra lite större killar - som vi hälsade lite snabbt på.
Vi gick in i byggnaden och drack te och åt bröd.
ralf kom fram till mig och fick sitta i mitt knä, en söt liten kille må jag sä.
Sedan gick vi in till Mollens rum och sedan var det dags att åka hem.
Dags att åka till det stora sjukhuscentret där det fanns ett barnhem/dagverksamhet för barn.
De sjöng många låtar för oss och dansade.
Sedan var det vår tur att dansa och sjunga för dem.
Hej tomte gubbar, Idas sommarvisa och små grodorna var det vi uppträdde med.
Mycket skratt och ståhej.
Vi gick ut i solen, barnen skulle äta - gröt/välling - lukta inte jätte gott så jag avstod från att smaka även om barnen räckte fram sina muggar till mig.
Vi lärde barnen blåsa på grässtrån, detta var väldigt omtyckt.
sen var det dags att sjunga och dansa igen.
Vi sa hejdå och begav oss vidare med bussen.
Vårt nästa mål var en skola för yngre barn- Nursery School. Där Emelie och Mathilda skulle göra sina projektarbeten.
Jag och Julia assisterade under Mathildas ritövningar. Hjälpe till att plocka fram pennor pch papper till barnen medan hon gick igenom dagens uppgift.
När vi skulle hem blev det lite kaos, barnen ville säga hejdå på ett ytters märkligt vis.
Vi gick längs bussens sida, alla hoppade in och jag försökte ta tag i Marcus - läraren som var med för att inte dras tillbaka av barnen. De drog och puttade in en i sidan av bussen.
Det var väldigt läskigt och en hand mellan benen - de var droppen!
Nu tänkte inte jag bry mig om att de var små barn som inte visste bättre nä nu skulle jag fasen bara in i bussen - till tryggheten.
Jag drog loss barnen händer från mina armar och min klänning. Sprang på bussen och satte mig på min plats. Fy för vad obehagligt det var.
Lärarna frågade varför jag inte sa till barnen att så gör man inte, men vad skulle jag göra?
En svensk ungdom/vuxen börjar stå och skälla på engelska?
såg ingen poäng med det, ville bara där ifrån.
Till slut körde bussen iväg...
Vi åkte till Kisoro Vision School där Michelle skulle göra sitt projektarbete.
vi satt och lyssnade när hon genomförde sina uppgifter med eleverna.
En fartfylld dag men det var långt ifrån över..
Jag och Mathilda hade lovat Mollen att följa med till hennes moster så James (busschaufören) släppte av de andra på Golden monkey och sedan åkte vi vidare.
Vi kom till en liten söt byggnad och mostern kom ut och hälsade. Mollens lilla kusin Ralf? var där och två andra lite större killar - som vi hälsade lite snabbt på.
Vi gick in i byggnaden och drack te och åt bröd.
ralf kom fram till mig och fick sitta i mitt knä, en söt liten kille må jag sä.
Sedan gick vi in till Mollens rum och sedan var det dags att åka hem.
PART 9 of UGANDA
8 Februari 2013
Tidig morgon för mig, Ann-Louise, Anton, Erik, Julia, Oscar och Philip.
Vi var första gruppen för att bestiga bergen och se på bergsgorillorna.
jag och julia stressa runder och packade vårt + åt frukost.
Vi åkte en annan väg upp till Mghahinga och sedan fick vi gå uppför för att samlas vid ett litet hus. Där gick guiden igenom regler och berättade lite om gorillorna med mera.
Mitt i allt började vi prata om mat och då slog det mig att jag inte alls gått in i matrummet för att ta min matbox.
jag frågade Julia om hon tagit sin...
pinsam tystnad följde...
Men vi hade laddat upp emd bananer, chips och kex så det fick gå.
Vi fick välja våra bärare och sedan bar det av, upp i bergen för att se våra håriga släktingar.
1h och 30minuter tog det till vi kom fram där gorillorna var.
Först fick vi se en unge sitta och mummsa på blad. Den verkade inte bry sig om att vi satt och stirra ut den.
Vi gick vidare och fick se blackback:en - han som ännu inte fått silvrig päls på ryggen. Han låg och gottade sig bland bladen och även han verkade trivas med att vi satt och titta och fotograferade.
Sedan såg vi någon jätte liten unge men den fick jag ingen bild på..
Efter en timme hos gorillorna (som kändes som någon minut) så gick vi tillbaka till våra bärare för att sedan bege oss mot samlings huset.
vi åt vår matsäck i en glänta.
I huset fick vi diplom och sedan gick vi till bilen.
Väl på Golden Monkey igen var jag och Julia utelåsta. vi satte oss i solen och chillade lite..
Sen kom värden på Golden monkey och öppnade till oss.
vi hoppade i våra bikinis och solade.
De andra kom tillbaka från sina utflykter/projektarbeten.
Tidig morgon för mig, Ann-Louise, Anton, Erik, Julia, Oscar och Philip.
Vi var första gruppen för att bestiga bergen och se på bergsgorillorna.
jag och julia stressa runder och packade vårt + åt frukost.
Vi åkte en annan väg upp till Mghahinga och sedan fick vi gå uppför för att samlas vid ett litet hus. Där gick guiden igenom regler och berättade lite om gorillorna med mera.
Mitt i allt började vi prata om mat och då slog det mig att jag inte alls gått in i matrummet för att ta min matbox.
jag frågade Julia om hon tagit sin...
pinsam tystnad följde...
Men vi hade laddat upp emd bananer, chips och kex så det fick gå.
Vi fick välja våra bärare och sedan bar det av, upp i bergen för att se våra håriga släktingar.
1h och 30minuter tog det till vi kom fram där gorillorna var.
Först fick vi se en unge sitta och mummsa på blad. Den verkade inte bry sig om att vi satt och stirra ut den.
Vi gick vidare och fick se blackback:en - han som ännu inte fått silvrig päls på ryggen. Han låg och gottade sig bland bladen och även han verkade trivas med att vi satt och titta och fotograferade.
Sedan såg vi någon jätte liten unge men den fick jag ingen bild på..
Efter en timme hos gorillorna (som kändes som någon minut) så gick vi tillbaka till våra bärare för att sedan bege oss mot samlings huset.
vi åt vår matsäck i en glänta.
I huset fick vi diplom och sedan gick vi till bilen.
Väl på Golden Monkey igen var jag och Julia utelåsta. vi satte oss i solen och chillade lite..
Sen kom värden på Golden monkey och öppnade till oss.
vi hoppade i våra bikinis och solade.
De andra kom tillbaka från sina utflykter/projektarbeten.
PART 8 of UGANDA
7 Februari 2013
Idag väntade ett fullspäckat schema.
Först åkte vi till Mghahinga där Festo kommer från.
Vi åt god kyckling med pommes.
Sen genomförde jag och Julia vår andra intervju mitt i stekande sol.
Svetten rann men vi lyckades hålla koncentrationen uppe. Yvette var med och även Loy som fick agera tolk.
Vi fick träffa en manlig bonde som hade en galen humor.
Därefter vandra vi efter resten av ugandagruppen som satt sig till rätta i en utkiks"byggnad". Trappstegen upp var minimala och solen stekte något otroligt.
Louise intervjuade några medicin män så vi blev kvar på utkiksplatsen ett bra tag.
Därefter åkte vi till "byn" i Mghahinga där det var fullt med folk.
De flesta var tysta och nedstämda, ingen rolig dag detta...
"Byn" var samlade vid Shebas hus där det var begravningsdags.
Många var samlade och vi blev inlotsade bland människorna för att få förstaparkett platser. De som redan satt på bänkarna ombads att flytta på sig vilket var väldigt märkligt.
Min utsikt var en rumpa - mindre trevligt...
Begravningen pågick nog 1h och 30minuter eller liknande - det kändes som en evighet för er som undra.
När det var slut åkte vi tillbaka till Golden Monkey där vi fick träffa Dennis (minns inte vad han var för något)
Han berättade i alla fall om gorillorna.
sen gick jag och Julia till Internet Café och kollade facebook.
Mannen som vi intervjuade och som bjöd på en galen humor.
Idag väntade ett fullspäckat schema.
Först åkte vi till Mghahinga där Festo kommer från.
Vi åt god kyckling med pommes.
Sen genomförde jag och Julia vår andra intervju mitt i stekande sol.
Svetten rann men vi lyckades hålla koncentrationen uppe. Yvette var med och även Loy som fick agera tolk.
Vi fick träffa en manlig bonde som hade en galen humor.
Därefter vandra vi efter resten av ugandagruppen som satt sig till rätta i en utkiks"byggnad". Trappstegen upp var minimala och solen stekte något otroligt.
Louise intervjuade några medicin män så vi blev kvar på utkiksplatsen ett bra tag.
Därefter åkte vi till "byn" i Mghahinga där det var fullt med folk.
De flesta var tysta och nedstämda, ingen rolig dag detta...
"Byn" var samlade vid Shebas hus där det var begravningsdags.
Många var samlade och vi blev inlotsade bland människorna för att få förstaparkett platser. De som redan satt på bänkarna ombads att flytta på sig vilket var väldigt märkligt.
Min utsikt var en rumpa - mindre trevligt...
Begravningen pågick nog 1h och 30minuter eller liknande - det kändes som en evighet för er som undra.
När det var slut åkte vi tillbaka till Golden Monkey där vi fick träffa Dennis (minns inte vad han var för något)
Han berättade i alla fall om gorillorna.
sen gick jag och Julia till Internet Café och kollade facebook.
Mannen som vi intervjuade och som bjöd på en galen humor.
PART 7 OF UGANDA
Igår anlände vi i Kisoro.
Rummen på Golden monkey delades upp igår och jag sov underbart bra denna natt.
Somnade till Aerosmith - I don't want to miss a thing.
6 Februari 2013
Idag var det dags för att åka till Kisoro Vission School.
Dagen var äntligen kommen.
Vi skulle få träffa våra fina Ugandiska vänner, i deras "hemmiljö".
Så mycket tankar och förväntnignar man hade, få se deras skola och alla uniformsklädda elever.
Rummen på Golden monkey delades upp igår och jag sov underbart bra denna natt.
Somnade till Aerosmith - I don't want to miss a thing.
6 Februari 2013
Idag var det dags för att åka till Kisoro Vission School.
Dagen var äntligen kommen.
Vi skulle få träffa våra fina Ugandiska vänner, i deras "hemmiljö".
Så mycket tankar och förväntnignar man hade, få se deras skola och alla uniformsklädda elever.
Vi hoppade in i bussen och några minuter senare åkte vi in genom en stor metall grind.
Minns jag inte helt fel så var dessa höga, massiva grindar blåa.
Vi hoppade ut från bussen och möttes direkt av Buker, den manliga läraren som besökte oss i Sverige.
Skolgården var så gott som tom om man frånser de människor som byggde på den nya byggnaden, getterna som var fastbundna vid ett skjul och oss.
Vi fick gå in på Bukers kontor, där berättade han om skolan och lite andra saker.
När vi kom ut ur rummet så möttes vi av en mängd elever med uniform.
Nu fick vi även träffa alla fina vänner.
Först kom Benon, Barnabus och Florence.
Joshua kom men försvann lika snabbt igen. Han skulle leta upp lilla Eddie (Edson). Även Mollen hittade till oss.
Nu var alla samlade.
Vi fick gå upp i skolbyggnaden och träffa fler elever än bara dem som besökt oss i höstas.
Michelle och Emelie sprang iväg och genomförde Michelles projektarbete.
Vi andra satt med på en naturkunskapslektion.
Jag förstod inte speciellt mycket men det var kul att sitta med och se hur dem gör.
Läraren stod längst fram och skrev på en stor griffeltavla och vi satte oss runt om på lediga platser bland eleverna.
Minns jag inte helt fel så var dessa höga, massiva grindar blåa.
Vi hoppade ut från bussen och möttes direkt av Buker, den manliga läraren som besökte oss i Sverige.
Skolgården var så gott som tom om man frånser de människor som byggde på den nya byggnaden, getterna som var fastbundna vid ett skjul och oss.
Vi fick gå in på Bukers kontor, där berättade han om skolan och lite andra saker.
När vi kom ut ur rummet så möttes vi av en mängd elever med uniform.
Nu fick vi även träffa alla fina vänner.
Först kom Benon, Barnabus och Florence.
Joshua kom men försvann lika snabbt igen. Han skulle leta upp lilla Eddie (Edson). Även Mollen hittade till oss.
Nu var alla samlade.
Vi fick gå upp i skolbyggnaden och träffa fler elever än bara dem som besökt oss i höstas.
Michelle och Emelie sprang iväg och genomförde Michelles projektarbete.
Vi andra satt med på en naturkunskapslektion.
Jag förstod inte speciellt mycket men det var kul att sitta med och se hur dem gör.
Läraren stod längst fram och skrev på en stor griffeltavla och vi satte oss runt om på lediga platser bland eleverna.
När deras lektion slutat så fick vi presentera oss.
De ugandiska eleverna som nyss hade haft naturkunskap fick sjunga sin skollåt för oss.
Väldigt väldigt vackert och jag kan inte sluta beundra deras sätt att sjunga.
Alla låter helt enade och de är magiskt.
Låten var även den fin :)
Sedan fick vi elever från Sverige sjunga en låt - vi sjöng HEJ TOMTE GUBBAR...
Inte helt synkade men det gick och dem klappade och jublade.
Därefter fick vi gå vidare till byggnaden där killarna sov.
VI fick gå in i rummen, en unken lukt mötte oss när vi gick in men lukten var förståelig när man såg alla våningsängar i rummet.
Nästan varenda milimeter var täckt med våningsängar. Kläderna hängde överallt och i varje rum bodde mellan 30-50 elever.
Vi korsade hela skolgården för att komma till tjejernas sovbyggnad.
Här var det lite mer stukturerat än hos killarna men åter igen förvånades man över hur dem bodde.
Våningsäng efter våningsäng, smala gångar där man precis kunde gå för att komma till sin säng.
Lite klaostrofobiskt.
Vi gick ut i den friska luften igen, och nu förundrades man över den långa matkön som bildats.
Tänk att jag och mina klasskompisar brukar klaga över 5minuters kö medan deras kö måste varit minst 15 minuter för den som stod längst bak i ledet.
Elever gick förbi oss med sina fullproppade tallrikar. Denna dag (liksom alla andra dagar) var det en röra med böner eller liknande? Det såg inte helt aptitligt ut...
Efter besöket på Kisoro Vision School åkte vi till ett barnhem kombinerat med dagis verksamhet.
Föräldrarna kunde lämna sina barn där när de jobbar.
Vi i ugandagruppen hivade upp kamerorna direkt och började klicka av..
(vi fick order om att inte fotografera barnen enskilt utan i grupp, men det glömdes snabbt- "måste fånga ögonblicket" surrade i mitt huvud..)
Vi tjejer satte oss ner tillsammans med de små barnen och "lekte" med dem, medan killarna satt och solade i gräset..
Erik och Philip fastnade för hunden på barnhemmet.
När vi kom tillbaka till Golden Monkey så spran jag, Allen, Emelie och Julia in till stan/byn där vi kollade på tyger till klänningarna som vi ville få uppsydda.
Det slutade med att jag och Emelie delade på samma tyg och jag konstruerade hur jag ville ha min klänning.. Emelie valde ungefär samma modell på sin :)
Julia beställde ingen.
Sen begav vi oss till Golden monkey för att äta med mera..
När mörkret föll fastnade vi utanför Golden Monkey och tittade på stjärnorna.
Det var otroligt vackert, jag önskar att jag kunnat ta en fin bild och visa er men det var omöjligt med min kamera.
Vi bar ut plaststolar och några tog med sig öl, där satt vi på plaststolar mitt på vägen och fick nackspärr..
När vi gick in till våra rum så låg Erik och Philip (tror jag det var) på marken och kollade på stjärnorna.
Resten av gruppen drog ut sovsäckar och kuddar. Kurade ihop oss så att vi höll värmen och skådade de lysande stjärnorna.
Ett och annat stjärnfall såg vi också.
En efter en begav sig in på vardera rum, till slut var det bara jag, Erik, Mathilda och oscar kvar.
Jag och Erik somnade och vaknade av att mathilda och Oscar låg och pratade och skrattade.
Vi sa godnatt och gick in vi med.
De ugandiska eleverna som nyss hade haft naturkunskap fick sjunga sin skollåt för oss.
Väldigt väldigt vackert och jag kan inte sluta beundra deras sätt att sjunga.
Alla låter helt enade och de är magiskt.
Låten var även den fin :)
Sedan fick vi elever från Sverige sjunga en låt - vi sjöng HEJ TOMTE GUBBAR...
Inte helt synkade men det gick och dem klappade och jublade.
Därefter fick vi gå vidare till byggnaden där killarna sov.
VI fick gå in i rummen, en unken lukt mötte oss när vi gick in men lukten var förståelig när man såg alla våningsängar i rummet.
Nästan varenda milimeter var täckt med våningsängar. Kläderna hängde överallt och i varje rum bodde mellan 30-50 elever.
Vi korsade hela skolgården för att komma till tjejernas sovbyggnad.
Här var det lite mer stukturerat än hos killarna men åter igen förvånades man över hur dem bodde.
Våningsäng efter våningsäng, smala gångar där man precis kunde gå för att komma till sin säng.
Lite klaostrofobiskt.
Vi gick ut i den friska luften igen, och nu förundrades man över den långa matkön som bildats.
Tänk att jag och mina klasskompisar brukar klaga över 5minuters kö medan deras kö måste varit minst 15 minuter för den som stod längst bak i ledet.
Elever gick förbi oss med sina fullproppade tallrikar. Denna dag (liksom alla andra dagar) var det en röra med böner eller liknande? Det såg inte helt aptitligt ut...
Efter besöket på Kisoro Vision School åkte vi till ett barnhem kombinerat med dagis verksamhet.
Föräldrarna kunde lämna sina barn där när de jobbar.
Vi i ugandagruppen hivade upp kamerorna direkt och började klicka av..
(vi fick order om att inte fotografera barnen enskilt utan i grupp, men det glömdes snabbt- "måste fånga ögonblicket" surrade i mitt huvud..)
Vi tjejer satte oss ner tillsammans med de små barnen och "lekte" med dem, medan killarna satt och solade i gräset..
Erik och Philip fastnade för hunden på barnhemmet.
När vi kom tillbaka till Golden Monkey så spran jag, Allen, Emelie och Julia in till stan/byn där vi kollade på tyger till klänningarna som vi ville få uppsydda.
Det slutade med att jag och Emelie delade på samma tyg och jag konstruerade hur jag ville ha min klänning.. Emelie valde ungefär samma modell på sin :)
Julia beställde ingen.
Sen begav vi oss till Golden monkey för att äta med mera..
När mörkret föll fastnade vi utanför Golden Monkey och tittade på stjärnorna.
Det var otroligt vackert, jag önskar att jag kunnat ta en fin bild och visa er men det var omöjligt med min kamera.
Vi bar ut plaststolar och några tog med sig öl, där satt vi på plaststolar mitt på vägen och fick nackspärr..
När vi gick in till våra rum så låg Erik och Philip (tror jag det var) på marken och kollade på stjärnorna.
Resten av gruppen drog ut sovsäckar och kuddar. Kurade ihop oss så att vi höll värmen och skådade de lysande stjärnorna.
Ett och annat stjärnfall såg vi också.
En efter en begav sig in på vardera rum, till slut var det bara jag, Erik, Mathilda och oscar kvar.
Jag och Erik somnade och vaknade av att mathilda och Oscar låg och pratade och skrattade.
Vi sa godnatt och gick in vi med.
Part 6 of Uganda
5 Februari 2013
Upp ur sängen kom man även denna morgon fast gårdagens kväll slutade som den gjorde.
Helt pigg vart man ju inte men packningen lyckades man få ner efter lite om och men...
Frukosten däremot blev ännu tråkigare än tidigare, vanliga torra vita mackor som smakade noll...
Uppe på det lite tabletter mot magen och sådant skojigt. Fick även dricka några klunkar vatten men inte mycket mer än så. Ann-Louise och "mamma" Louise kom överens om att jag skulle torka ut magen för att undvika diarré.
Efter frukosten hoppa vi in i bilarna igen, jag fick tur nog en fönsterplats - dock var stolen så hård att jag inte visste vad jag skulle ta mig till. Lyckan som uppstod när jag hade två tjocka tröjor inne i bilen och nära till hands :)
Det blev någon timmes sömn även denna resa..
Men först stoppades vi av...
ELEFANTER
haha förvånande eller?
Sista dagen i Queen Elisabeth nationalpark och vi fick åskåda en stor hjord elefanter.
Hela vägen var spärrad så det blev en mängd bilder och en väntan som kändes som evighet
( var nog bara 15-20 minuter )
Till slut kom vi iväg...
resan tog väldigt lång tid, tur att vi fick åka in om en bensinmack och handla lite godis - behöves!
dock blev det torra kex för min del och en pringles chips :)
+ vatten
Att fråga lärarna om hur långt de kunde vara tills vi skulle äta var ingen bra idé..
"inom en timme blir det nog lunch"
förhoppningarna steg och magen skrek för fulla muggar...
3h senare, då fick magen lite ris...
Det bjöds på den gamla vanliga Ugandiska buffén, men eftersom magen var på uttorkning så fick ris bli dagens lunch..
När vi kom fram till Kisoro så hoppade brudarna in i ett rum och boysen i ett.
Efter många om och men fram och tillbaka så fick jag övre sängen i våningsängen och"mamma"-Louise låg under.
Chippe och Thildis fick dela den "stora" sängen och Emelie och Julia fick varsin "liten".
Jag vart störtnöjd med min säng förutom att det var så högt upp och man fick ta i för kung och fosterland för att kunna häva sig upp i sängen. Ville man inte bryta foten på vägen ner fick man även då häva sig över kanten och ta i för kung och fosterland. Inga små stegar fanns att klättra upp och ner på.
Vi åt mat och sedan blev det sängen tidigt...
Upp ur sängen kom man även denna morgon fast gårdagens kväll slutade som den gjorde.
Helt pigg vart man ju inte men packningen lyckades man få ner efter lite om och men...
Frukosten däremot blev ännu tråkigare än tidigare, vanliga torra vita mackor som smakade noll...
Uppe på det lite tabletter mot magen och sådant skojigt. Fick även dricka några klunkar vatten men inte mycket mer än så. Ann-Louise och "mamma" Louise kom överens om att jag skulle torka ut magen för att undvika diarré.
Efter frukosten hoppa vi in i bilarna igen, jag fick tur nog en fönsterplats - dock var stolen så hård att jag inte visste vad jag skulle ta mig till. Lyckan som uppstod när jag hade två tjocka tröjor inne i bilen och nära till hands :)
Det blev någon timmes sömn även denna resa..
Men först stoppades vi av...
ELEFANTER
haha förvånande eller?
Sista dagen i Queen Elisabeth nationalpark och vi fick åskåda en stor hjord elefanter.
Hela vägen var spärrad så det blev en mängd bilder och en väntan som kändes som evighet
( var nog bara 15-20 minuter )
Till slut kom vi iväg...
resan tog väldigt lång tid, tur att vi fick åka in om en bensinmack och handla lite godis - behöves!
dock blev det torra kex för min del och en pringles chips :)
+ vatten
Att fråga lärarna om hur långt de kunde vara tills vi skulle äta var ingen bra idé..
"inom en timme blir det nog lunch"
förhoppningarna steg och magen skrek för fulla muggar...
3h senare, då fick magen lite ris...
Det bjöds på den gamla vanliga Ugandiska buffén, men eftersom magen var på uttorkning så fick ris bli dagens lunch..
När vi kom fram till Kisoro så hoppade brudarna in i ett rum och boysen i ett.
Efter många om och men fram och tillbaka så fick jag övre sängen i våningsängen och"mamma"-Louise låg under.
Chippe och Thildis fick dela den "stora" sängen och Emelie och Julia fick varsin "liten".
Jag vart störtnöjd med min säng förutom att det var så högt upp och man fick ta i för kung och fosterland för att kunna häva sig upp i sängen. Ville man inte bryta foten på vägen ner fick man även då häva sig över kanten och ta i för kung och fosterland. Inga små stegar fanns att klättra upp och ner på.
Vi åt mat och sedan blev det sängen tidigt...
Part 5 of Uganda
4 Februari 2013
ännu en natt passera.
ännu en natt passera.
dock på olika håll i byggnaden.
Louise och Mathilda hade ett rum tillsammans med toa.
Jag, Emelie, Julia och Michelle sov i samma rum, två sängar så det blev till att dela och killarna fick ett eget rum.
Det blev en tidig morgon eftersom safari ger best resultat i gryningen.
Det var bäckmörkt när 10 trötta elever, 3 lärare, 2vuxna, 2 barn, Allen och en guid hoppade in i bilen.
Solen gick dock upp väldigt väldigt snabbt och en vacker soluppgång gjorde morgonen extra spännande.
Vi möttes direkt av elefanter, men dem körde vi förbi relativt snabbt eftersom vi haft turen att se en hjord dagen innan.
Vi åkte ner till savannen för att leta upp lejon.
på vägen såg vi olika hjortdjur.
Sedan stöter vi på ett gäng andra bussar och ja mitt bland allt gräs ser vi en stor hårboll.
En hane och hona låg och gottade sig i gräset.
Där stannade vi länge fast guden lovat Sheba att vi skulle vara hemma i tid.
Afrika time is Afrika time.
Efter en lyckad land safari begav vi oss tillbaka till husen där vi bodde.
Nu väntade frukost.
Efter frukosten blev det ombyte och så begav vi oss ner till sjön där en båt stod redo för att ta oss ombord och några andra som skulle med ut på vatten safarin.
Det vi först fick syn på var en hjord elefanter som stod vid vattnet men när vi kom närmre drog de sig tillbaka.
Vi fick se en väldigt liten elefantbebis, och en annan elefantunge började jaga bufflar.
Väldigt underhållande.
Så småningom kom ögon upp vid vattenytan, det kändes som man satt hemma vid TV:n och tittade på alla naturfilmer man sett tidigare.
Det var en galen och underbar upplevelse.
Vi såg många olika fågelarter och ännu mer elefanter, bufflar och flodhästar i mängder...
Efter en lyckad vatten safari återvände vi ännu en gång till våra hus.
När vi kom tillbaka bytte alla om ännu en gång - denna gång till badkläder.
lunchen åt vi på det finare hotellet.
alla fick sin mat och hann äta upp innan jag och Erik (som beställt samma mat), fick vår mat.
Han som scerverade maten frågade mig vad jag beställt och jag berättade att jag och Erik beställt samma och ännu inte fått den. Han tittade på mig och gick iväg.
5 minuter senare eller mer, då kom han tillbaka med EN tallrik.
Han ställde ner den hos mig och Erik fråga var hans mat tog vägen.
Mannen kollade konstigt på mig och Erik.
han gick iväg igen...
Jag gav min mat till Erik eftersom jag inte var så hungrig, kunde lika väl vänta på nästa portion som kom ytterligare 5 minuter senare eller mer..
Efter lunchen sprang alla elever in till "pool området"
Tjejerna paxa solstolar snabbt som bara den. Kläderna åkte av ov och vi börja steka.
Det blev en hel del bad också, man orkade knappt ligga i solen, så varmt som det var.
Dock somnade jag några minuter men det var bara härligt.
Färg fick man också.
Michelle fick fram kameran och började fotografera.
alla tjejer stod/satt och poserade i poolen med den fina utsikten i bakgrunden.
Vi fick en hel del gruppbilder också (tjejerna).
När det var dags att duscha så mådde jag inte speciellt bra. det fick bli en snabbdusch för min del och därefter återvände vi till huset.
Middagen var framdukad och mitt i allt så somnade visst jag.
Jag minns inte speciellt mycket av det som hände där efter, Louise fixade ris till mig och resten har jag fått höra från gruppen.
Julia och Louise hjälpte mig i säng, jag somnade tydligen direkt.
När tjejerna kom och skulle sova så "vaknade" jag tydligen och frågade om det var morgon, och därefter lekte jag med Julias gosedjur - snobben.
Snobben fick sig ett rejält träningspass med sittupp och armhävningar (faceplant) m.m.
(inget jag minns)
Så smångom fick julia mig till att sova igen.
Louise och Mathilda hade ett rum tillsammans med toa.
Jag, Emelie, Julia och Michelle sov i samma rum, två sängar så det blev till att dela och killarna fick ett eget rum.
Det blev en tidig morgon eftersom safari ger best resultat i gryningen.
Det var bäckmörkt när 10 trötta elever, 3 lärare, 2vuxna, 2 barn, Allen och en guid hoppade in i bilen.
Solen gick dock upp väldigt väldigt snabbt och en vacker soluppgång gjorde morgonen extra spännande.
Vi möttes direkt av elefanter, men dem körde vi förbi relativt snabbt eftersom vi haft turen att se en hjord dagen innan.
Vi åkte ner till savannen för att leta upp lejon.
på vägen såg vi olika hjortdjur.
Sedan stöter vi på ett gäng andra bussar och ja mitt bland allt gräs ser vi en stor hårboll.
En hane och hona låg och gottade sig i gräset.
Där stannade vi länge fast guden lovat Sheba att vi skulle vara hemma i tid.
Afrika time is Afrika time.
Efter en lyckad land safari begav vi oss tillbaka till husen där vi bodde.
Nu väntade frukost.
Efter frukosten blev det ombyte och så begav vi oss ner till sjön där en båt stod redo för att ta oss ombord och några andra som skulle med ut på vatten safarin.
Det vi först fick syn på var en hjord elefanter som stod vid vattnet men när vi kom närmre drog de sig tillbaka.
Vi fick se en väldigt liten elefantbebis, och en annan elefantunge började jaga bufflar.
Väldigt underhållande.
Så småningom kom ögon upp vid vattenytan, det kändes som man satt hemma vid TV:n och tittade på alla naturfilmer man sett tidigare.
Det var en galen och underbar upplevelse.
Vi såg många olika fågelarter och ännu mer elefanter, bufflar och flodhästar i mängder...
Efter en lyckad vatten safari återvände vi ännu en gång till våra hus.
När vi kom tillbaka bytte alla om ännu en gång - denna gång till badkläder.
lunchen åt vi på det finare hotellet.
alla fick sin mat och hann äta upp innan jag och Erik (som beställt samma mat), fick vår mat.
Han som scerverade maten frågade mig vad jag beställt och jag berättade att jag och Erik beställt samma och ännu inte fått den. Han tittade på mig och gick iväg.
5 minuter senare eller mer, då kom han tillbaka med EN tallrik.
Han ställde ner den hos mig och Erik fråga var hans mat tog vägen.
Mannen kollade konstigt på mig och Erik.
han gick iväg igen...
Jag gav min mat till Erik eftersom jag inte var så hungrig, kunde lika väl vänta på nästa portion som kom ytterligare 5 minuter senare eller mer..
Efter lunchen sprang alla elever in till "pool området"
Tjejerna paxa solstolar snabbt som bara den. Kläderna åkte av ov och vi börja steka.
Det blev en hel del bad också, man orkade knappt ligga i solen, så varmt som det var.
Dock somnade jag några minuter men det var bara härligt.
Färg fick man också.
Michelle fick fram kameran och började fotografera.
alla tjejer stod/satt och poserade i poolen med den fina utsikten i bakgrunden.
Vi fick en hel del gruppbilder också (tjejerna).
När det var dags att duscha så mådde jag inte speciellt bra. det fick bli en snabbdusch för min del och därefter återvände vi till huset.
Middagen var framdukad och mitt i allt så somnade visst jag.
Jag minns inte speciellt mycket av det som hände där efter, Louise fixade ris till mig och resten har jag fått höra från gruppen.
Julia och Louise hjälpte mig i säng, jag somnade tydligen direkt.
När tjejerna kom och skulle sova så "vaknade" jag tydligen och frågade om det var morgon, och därefter lekte jag med Julias gosedjur - snobben.
Snobben fick sig ett rejält träningspass med sittupp och armhävningar (faceplant) m.m.
(inget jag minns)
Så smångom fick julia mig till att sova igen.
Bilder från Michelle - chippe/ding's kamera:
Part 4 of UGANDA
3 Februari 2013
Upp i tid idag för att åka från vårt mysiga rum till ett nytt ställe som det ryktades om - vara mycket sämre! Bussresan skulle ta runt 8timmar och denna gång styrde bussarna mot Queen Elisabeth.
Det blev någon timmes sömn i bussen men inte mycket mer än så.
Jag hade lovat mig själv att se så mycket som möjligt av resan och glad är jag för det. Vi åkte igenom ett antal byar som såg näst intill lika dana ut - affärs mässigt. Affärskedjorna fanns i nästan alla byarna precis som att H&M finns i nästan varje stad.
Det blev en hel del bilder på vägen till Queen Elisabeth. Vi stannade även vid Equtorn där det blev fotografering och annat skoj.
Upp i tid idag för att åka från vårt mysiga rum till ett nytt ställe som det ryktades om - vara mycket sämre! Bussresan skulle ta runt 8timmar och denna gång styrde bussarna mot Queen Elisabeth.
Det blev någon timmes sömn i bussen men inte mycket mer än så.
Jag hade lovat mig själv att se så mycket som möjligt av resan och glad är jag för det. Vi åkte igenom ett antal byar som såg näst intill lika dana ut - affärs mässigt. Affärskedjorna fanns i nästan alla byarna precis som att H&M finns i nästan varje stad.
Det blev en hel del bilder på vägen till Queen Elisabeth. Vi stannade även vid Equtorn där det blev fotografering och annat skoj.
-"när jag har sett giraffer och zebror så kommer jag vara lyckligaste människan i världen" -" giraffer finns bara i norra uganda och zebrorna finns inte på savannen"
GLÄDJEDÖDARE!!!
Senare säger Yvette att vi ska hålla utkik efter zebror för i de området vi åkte genom fanns dem tydligen.
några minuter senare skriker jag som en galning - titta vänster,
ZEBROR !
hinner klicka av två bra bilder och sen hade vi passerat dem.
ingen annan än Erik såg dem - och jag så klart.
AMAZIIING!
så himla fina var dem !
Så småningom kom vi in i nationalparken och vi hann inte ens innanför grinden till parken fören vi såg bufflar, waterbacks, "pärlhöns", pumbor-vårtsvin m.m
När vi väl passerat grinden får vi syn på en hjord elefanter.
ett 20-tal bilder trycktes av på elefanterna och sedan begav vi oss vidare...
När vi kom fram till huset vi skulle bo i så delade vi upp rummen och sedan begav vi oss till det finare hotellet där vi tog en drink.
Sedan gick vi tillbaka till elevernas hus där vi fick mat.
någon gång innan eller efter maten stötte vi på några små filurer - Timons släktingar - Mungoooos
På kvällen fick Marcus fram gitarren och körde allsång.
tyvärr hade vi inte tänkt så långt så någon kunde ta med låttexter men första 5minuterna i varje låt fick gå.. Sedan tog Sheba över.
han hämta stora trumman och började trumma och sjunga.
Yvette var först upp på dansgolvet, sen kom marcus och ann-louise upp på golvet också.
tyvärr hade vi inte tänkt så långt så någon kunde ta med låttexter men första 5minuterna i varje låt fick gå.. Sedan tog Sheba över.
han hämta stora trumman och började trumma och sjunga.
Yvette var först upp på dansgolvet, sen kom marcus och ann-louise upp på golvet också.
När lärarna gick blev det lite halvdött men då åkte kortleken fram.
dock tidig läggning även för oss elever också eftersom safari väntade morgonen därpå...
BILDER :D
dock tidig läggning även för oss elever också eftersom safari väntade morgonen därpå...
BILDER :D
part 3 of Uganada
2 Februari 2013
Idag stod mycket på schemat.
Jag fick efter lite omställning ändra mina planer som från början var att träna med gänget och istället förbereda mig för första intervjun tillsammans med Julia.
Dock är aldrig en utsatt tid för träff den exakta tid man ska träffas. Vi fick istället så i solen och titta på när Emelie, Erik, Michelle och Philip tränade.
Till slut kom Sheba.
Han hade lyckats hitta en kvinna som var villig att svara på lite frågor.
Kvinnans shopp låg inne på Backpacker området så det var ingen längre sträcka att gå.
Hon tog glatt emot oss och fixade fram stolar väldigt snabbt. Vi satte oss ner och tog oss igenom frågorna väldigt snabbt. Hon berättade väldigt mycekt i förväg så våra frågor försvann och istället blev det väldigt mycket lyssna, nicka och liknande.
Bli fotograferad var inget problem, hon grabbade tag om närmsta tavla och poserade snyggt i ingången till shoppen.
Efter fotograferingen gick jag och Julia glatt in i shoppen och kollade på vad hon hade för fint till salu.
Båda fastnade för dem fina pennskrinen som hängde på en spick fast i trähyllan.
dessa pennskrin kostade 18'000shilling /st.
båda drog upp varsin 20'000 lapp och lämnade över, hon började leta efter växel men vi bara titta på varandra å i kör sa vi behåll de som tack för du hjälpt oss med vårt arbete.
hon försökte insistera på att vi skulle ha tillbaka pengar men vi var två mot en - skämt å sido.
hon tackade oss så hjärtligt, bad till gud att välsigna oss, kallade oss hennes döttrar och liknande.
väldigt, väldigt gulligt och rörande.
Därefter gick vi tillbaka till dem andra inne på backpackers, men där stannade vi inte länge. Istället bad Sheba oss att hoppa in i bilen, vi skulle åka en bit bort för att göra en till intervju.
Jag kan ju erkänna att i mitt huvud var en bit bort ca 5minuter resa med bil.
det var en tur på 30minuter på en krokig och bucklig väg, rakt ut på "landet".
När vi väl var framme hoppa vi ut ur bilen, tjejen som också åkt med gick in för att prata med kvinnan som bodde i huset. Några barn kom ut och tittade på oss - kändes som om vi var isbjörnar i koppel eller något. HAHA
Efter en hel del snack på deras språk tackade vi och åkte tillbaka till Back Packers.
Idag stod mycket på schemat.
Jag fick efter lite omställning ändra mina planer som från början var att träna med gänget och istället förbereda mig för första intervjun tillsammans med Julia.
Dock är aldrig en utsatt tid för träff den exakta tid man ska träffas. Vi fick istället så i solen och titta på när Emelie, Erik, Michelle och Philip tränade.
Till slut kom Sheba.
Han hade lyckats hitta en kvinna som var villig att svara på lite frågor.
Kvinnans shopp låg inne på Backpacker området så det var ingen längre sträcka att gå.
Hon tog glatt emot oss och fixade fram stolar väldigt snabbt. Vi satte oss ner och tog oss igenom frågorna väldigt snabbt. Hon berättade väldigt mycekt i förväg så våra frågor försvann och istället blev det väldigt mycket lyssna, nicka och liknande.
Bli fotograferad var inget problem, hon grabbade tag om närmsta tavla och poserade snyggt i ingången till shoppen.
Efter fotograferingen gick jag och Julia glatt in i shoppen och kollade på vad hon hade för fint till salu.
Båda fastnade för dem fina pennskrinen som hängde på en spick fast i trähyllan.
dessa pennskrin kostade 18'000shilling /st.
båda drog upp varsin 20'000 lapp och lämnade över, hon började leta efter växel men vi bara titta på varandra å i kör sa vi behåll de som tack för du hjälpt oss med vårt arbete.
hon försökte insistera på att vi skulle ha tillbaka pengar men vi var två mot en - skämt å sido.
hon tackade oss så hjärtligt, bad till gud att välsigna oss, kallade oss hennes döttrar och liknande.
väldigt, väldigt gulligt och rörande.
Därefter gick vi tillbaka till dem andra inne på backpackers, men där stannade vi inte länge. Istället bad Sheba oss att hoppa in i bilen, vi skulle åka en bit bort för att göra en till intervju.
Jag kan ju erkänna att i mitt huvud var en bit bort ca 5minuter resa med bil.
det var en tur på 30minuter på en krokig och bucklig väg, rakt ut på "landet".
När vi väl var framme hoppa vi ut ur bilen, tjejen som också åkt med gick in för att prata med kvinnan som bodde i huset. Några barn kom ut och tittade på oss - kändes som om vi var isbjörnar i koppel eller något. HAHA
Efter en hel del snack på deras språk tackade vi och åkte tillbaka till Back Packers.
Kvinnan hade inte fått info om att vi skulle ställa frågor och hade hon vetat de + att vi undra om jobb och pension osv så hade hon velat förbereda sig så hon kunde visa hennes lärar-böcker. Hon hade med andra ord varit lärare och ville ge oss en klarare syn på de hela.
30 minuters resa väntade oss, dock kändes det som att det gick snabbare...
Väl på Back Packers satt vi och väntade på att lärarna, Anton, Louise och Oscar skulle komma tillbaka från deras studiebesök.
timme efter timme gick och magen kurrade något otroligt.
godiset åkte fram och slank snabbt ner i magen.
Tillslut tog Sheba oss i mini bussen och vi åkte till köpcentret som vi egentligen skulle åkt till, tillsammans. Istället mötte vi dem andra där och åt en väldigt efterlängtad lunch.
något grillat kött och pommes
HEAVEN.
Vi hadnalade på supermarket inne på köpcentret.
-Mat till morgondagens bilresa.
Efter det åkte vi tillbaka till Backpackers där det blev till att packa och ta de lugnt.
30 minuters resa väntade oss, dock kändes det som att det gick snabbare...
Väl på Back Packers satt vi och väntade på att lärarna, Anton, Louise och Oscar skulle komma tillbaka från deras studiebesök.
timme efter timme gick och magen kurrade något otroligt.
godiset åkte fram och slank snabbt ner i magen.
Tillslut tog Sheba oss i mini bussen och vi åkte till köpcentret som vi egentligen skulle åkt till, tillsammans. Istället mötte vi dem andra där och åt en väldigt efterlängtad lunch.
något grillat kött och pommes
HEAVEN.
Vi hadnalade på supermarket inne på köpcentret.
-Mat till morgondagens bilresa.
Efter det åkte vi tillbaka till Backpackers där det blev till att packa och ta de lugnt.
Part 2 of Uganada
Let everything that hath breath praise the lord
Psalm:150:6
Psalm:150:6
citat på barnehmsbyggnaden - ugandisk-engelskstavning
1 Februari 2013
Dag två i uganda började med frukost på backpackers. Det blev pannkakor med socker denna regniga morgon. När alla fått i sig sin frukost begav vi oss till ett barnhem - Sanya orphan. Detta var ugandas äldsta barnhem för barn 0-4år.
Viktoria hette kvinnan som tog emot oss när vi kom, hon berättade att barnen som var äldre än 4år skickades iväg till andra barnhem där de så småningom skulle få en lägre skolutbildning.
Efter att hon hade berättat om barnhemmet så gick vi en runda på barnhemmet.
Först fick vi se dem allra minsta bebisarna, de som inte lärt sig sitta än. De hade delat upp dem på så vis, ej sittande barn, barn som lärt sig sitta och barn som lärt sig stå/gå.
Vi lämnade dem allra minsta och begav oss till ett rum fullt med söta små barn som tittade upp på oss. Vi satte oss ner hos dem och några kröp upp i våra famnar.
Bland annat Emelie fick en liten unge i sitt knä som hon satt och sjöng lite med. Bebisen nynnade med vilket var hur gulligt som helst.
Erik fick också en liten flicka på kroken. Hon var väldigt gullig, speciellt när hon drog i hans kinder och öron, och smällde t honom.
Mathildas lilla flicka börja gråta hysteriskt när hon satte ner flickan på golvet å skulle gå.
Men dem två danska volontärerna fick ta hand om henne när vi begav oss vidare. Nu kom vi till ett rum fullt med barn som borsta tänderna. En flicka kom och ville upp i min famn, så klart bär man upp henne, vad skulle man annars gjort? Vi blev ombedda att sätta ner barnen på golvet snarast. Istället fick vi sätta oss ner hos barnen och hjälpa till med att borsta deras tänder. Ingen vidare borsning om jag får sä det själv men men.
Vi lämnade alla små gulliga barn och begav oss till den lilla shoppen där jag tror att alla i gruppen köpte något litet för att sponsra barnhemmet, själv köpte jag ett pennskrin som jag nu givit min broder.
Därefter begav vi oss iväg med bussen på nya äventyr.
Nästa stopp blev ett museum. Alla kom in i buggnaden, glada och pigga, ut kom 17 trötta och hungriga människor.
(inne på museumet - en kvinnlig guid tog emot oss och började rundvandringen med oss. Hon berättade väldigt ingående för vad som fanns i varje "skåp". så småningom blev skaran king henne allt mindre. Marcus var mer intressant så en del av oss elever följde efter honom istället. Han hittade en bakgård där det var något stort event för muslimer, där titta vi runder. Vi spelade afrikanska trummor och ja allt möjligt.)
Tillslut var det dags att ge sig av - äntligen mat!
Vi åkte till en indisk restaurang, efter drygt en timme så stod maten klar framför oss, det blev lite rörigt med beställningarna men förhoppningsvis gick alla ut från restaurangen - mätta och belåtna.
Vi begav oss vidare till ett sjukhus i Kampala, där Erik och Philip skulle få göra sitt ena studiebesök. alla satt och väntade i väntrummet. Jag kan ju utan tvekan säga att det inte var någon trevlig vistelse, väldigt speciell lukt, en man gick förbi oss med spya i ena mungipan. You name it.
Kan med andra ord säga att jag med glädje strunta i att gå med på studiebesöket och istället begav jag mig ut i friska luften med Marcus, Ann, Fredrik, Julia, Hugo och Valter. vi satte oss utanför sjukhusbyggnaden och spelade skitgubbe.
Efter sjukhusvistelsen begav vi oss iväg med bussen igen, vi åkte igenom ett stort universitetsområde. Det fanns stora skolbyggnader och många studerande fick vi se.
Resan hem gick snabbt och väl hemma hade vi skilda pogram. Anton, Erik, Michelle, Oscar och Philip genomförde intervjuer på Backpacker och övriga gjorde vad som behagade.
20.00 ugandisk tid körde vi vår Breathing - alla får säga vad dem tycker om dagen, om vi fått några speciella intryck osv.
Killarna var inte alls berörda av barnhemsvistelsen, det var vi tjejer däremot.
dock tror jag erik var lite berörd av den lilla flickan som satt i hans knä å smällde t honom. Detta diskutera vi sent på natten sen - alla elever då. När vi skulle lägga oss blev det krig mellan tjejerna och killarna, blogg inlägg efter blogginlägg kom upp på ugandagruppens blogg. men vi tog bort dem sedan haha
Så småningom somnade vi i allafall :)
Bilder från dagen:
( vi fick tyvärr inte fotografera på barnhemet så njut av mina fina museeumbilder )
Part 1 of UGANDA
30 - 31 Januari 2013
Vi möttes på knutpunkten 7.30
Där vinkade vi av alla föräldrar och gick på båten till Helsingör - Danmark.
20 minuter senare anlände vi i Helsingör och begav oss till tågstationen och åkte till Kastrup.
Incheckningen gick bra, och det var några timmars väntan till boarding. Vi ungdomar/elever gick iväg och åt lite, kollade i affärerna och vi var tidiga till samlingen vid gaten. Lärarna däremot var 15minuter försenade till gaten men det gjorde inget ^^
bara tur för oss, då hade vi en hålhake om vi själva skulle bli sena till någon samling under resans gång.
skämt å sido.
Vi mellan landa i Istanbul - Turkiet, blev någon timmes väntan så nu kan man skryta om att man varit i Turkiet.
Vi boarda plan nummer 2 och begav oss mot afrikas kontinent.
Vi mellanlanda i Rwanda, folk skulle stiga av och på.
(Turkish airlines kör mellan Istanbull, Rwanda, Uganda/Entebe --> Istanbull)
Därefter lyfte vi återigen för att senare landa i Uganda - ca 3.30 ?
Alla fick sitt bagage och vi möttes av ett glad leende. Sheba, vår guide stod och väntade.
Vi begav oss ut till bussen där James satt och väntade. Väskorna stuvades in och hela ugandagruppen hoppa in i bussen.
Ann, Fredrik, Hugo och Valter hoppade in i en vaan för att vi skulle slippa trängas så mycket.
Vi anlände på Backpackers i Kampala någon timme senare.
Vi elever fick ett rum med 6 våning sängar, bäddningen gick snabbt och alla somna väldigt snabbt också.
Upp och hoppa i tid för att bege sig till en moské.
Tanken var att vi inte skulle gå in då Sheba inte tyckte om att vi kvinnor skulle behöva ta på oss heltäckande sjal osv. Men det blev ändrade planer. En guidad tur av en man fick vi i moskén, vi gick även upp i ett högt torn där vi kunde se stora delar av Kampala.
Sedan fick vi gå in i huvudbyggnaden där bönerna sker.
Efter moskén bar det av till ett hotell där man även växlar pengar.
Vi fick i uppgift att växla från svenska kronor till Us-Dollar innan vi skulle resa för att i Uganda växla från US-Dollar till ugandiska-shillings.
Vi fick stora högar med pengar, och de var allt från 200shillingssedlar till 50'000shillingssedlar.
Man kände sig lagom rik med de pengarna i handen.
Därefter åt vi i hotellrestaurangen.
Pizza på menyn, dock beställde jag pastacarbonara.
Är inte så glad för pizza och lyckligt lottad var jag som inte beställde pizza då jag fick smaka på Mathildas pizza och den smakade get, get och åter get.
usch ingen god smak alls!
Vi promenerade sedan vidare till en liten marknad som vi fick veta att vi skulle besöka när vi kom tillbaka till kampala igen. Så det blev inget handlande.
Supermarket satt på sin plats, jag och Julia handla chips som smakade lite annorlunda. Båda hade suktat lagom efter vanliga, salta chips, men det gick att äta i alla fall.
Yvette hade köpt minibananer som vi smakade och kär vid första tuggan, utan tvekan.
Dagen avrundades på Backpackers där alla kopplade upp sig på WiFi - såg ut som värsta lancentret.
Vi körde igenom schemat för de kommande två veckorna och sedan var det dags att sova.
bilder från dag 1....
Home sweet Home
Börja blogga på riktigt nu.
Igår kom man hem från en enastående resa. En ny kontinent och ett land som inte liknar något annat jag varit i.
30 januari började resan till den Afrikanska kontinenten.
31 januari landade jag, 9andra elever som utgör Ugandagruppen, 3lärare, två extra vuxna och två barn i Uganda-Entebe.
Vi startade upp en blogg för att skolledningen inom Skolstaden Helsingborg skulle kunna följa oss på vår resa. Bloggen skulle egnetligen börja redan innan vi reste för att sponsorer och liknande skulle kunna se vårt arbete när vi samlade ihop pengar. Tyvärr fick vi inte igång bloggen fören just precis innan vi skulle resa.
Bloggen blev lidande även när vi var på resande fot eftersom internet inte var en självklarhet då vi inte hade med oss något modem hemifrån. Men en del bloggande under resan blev det och detta har lett till att jag vill börja blogga på en egen blogg.
Kan inte tänka mig en bättre start än att börja berätta om Ugandagruppens resa.
