11 Februari 2013

Idag var det dags för projektarbete för några, minns inte riktigt vad jag gjorde, men troligtvis var jag med på Kisoro Vision School

Sedan gick vi på en marknad som började i KAOS för min del.
direkt när vi kom in på marknadsområdet så slog jag i min vänstra lilltå i en sten så det blödde som fasen.
Dem som satt i sina stånd på marknaden bara tittade och skratta.
Oscar och Julia fick lida genom hela marknaden av mitt klagande över hur ont det gjorde.
sandalen blev blodig och eftersom det regnat så väldans under dagen så var där extremt geggigt.
Där gick jag med långklänning och sandaler. Smutsen bara flög in i såret på tån.
Till slut hittade vi Louise och Yvette.
Jag blev ombedd att direkt gå till Golden Monkey för att rengöra såret så jag och Julia lämnade marknaden och gick hem.
Louise kom och hjälpte mig att peta upp såret som börjat läka och klumpa ihop sig av all gegga som kommit i såret.
När jag var omplåstrad så var allt bra igen.

På måndagskvällen var det dags för avskedsfest med våra fina ugandiska vänner.
Vi tjejer gjorde v-oss och sminkade oss för första gången under hela resan.
Man hade nästan lyckats glömma hur man tog på sig mascara... OVANT!
Stolar var utställda på bakgården under presseningar och bord med mat ställdes fram.
våra vänner kom och vi fick lyssna på avskedstal och se några danser.
Sedan var det klart vår tur att sjunga och dansa....
Marcus hade skrivit ut ett papper på en Abba låt så vi försökte sjunga den - det lät falskt och hemskt men vi fick en dunder applåd efter så dem brydde sig nog inte om hur falskt det lät.

Vi delade ut presenter och fick väldigt många av våra vänner också.
Ja, jösses vilken kväll :)

Sedan hoppa våra vänner in i bussen och åkte iväg.. 
Trodde att jag skulle gråta som när vi vinkade hejdå på Knutpunkten i Helsingborg. men istället grät jag av smärta eftersom Julia lyckats ställa sig på min skadade tå...
Ingen tror att det var därför jag grät men ni anar inte vilken hemsk smärta det var...

Dags att sova

10 Februari 2013

Idag åkte jag och Julia med Fest och en chaufför, rakt ut på landsbyggnaden.
Bilen stannade efter att han kört på en uppkörd gräsväg.
Vi hoppade av och möttes direkt av många barn.
De kom och började tigga men Festo sa genast ifrån och han måste sagt något väldigt bra för barnen skingrades och lät oss gå dit vi skulle.
Vi gick igenom en "portal" av görna buskar där det växtre fukter eller något liknande. 
I änden av portalen fanns ett litet hus med ett två skjul bredvid. 
En kvinna satt på marken och flätade en matta. En man satt på andra änden av "gården" och filosofera med något.
Vi hälsade och sedan hjälptes vi åt att flytta en träbänk som vi satte oss på.
Festo tolkade när vi ställde våra frågor till intervjun.
Det var lite nervöst eftersom alla barnen som mött oss tidigare satt runt oss och tittade nyfiket.
Vi genomförde vår intervju och fick titta in i köket som vi lutat oss mot.
Vi tog bilder på dem båda - Simeon och Theresa.

Därefter åkte vi tillbaka till Golden Monkey och solade lite.
jag hittade en ödla som tydligen tog sitt sista andetag mitt framför mina ögon - utan att jag förstod att det var sista andetaget - så jag fotograferade en DÖD ÖDLA!

De som varit hoss gorillorna denna söndag kom tillbaka strax efter oss. 
Vi åkte iväg till Lake Mutanda  där vi solade och badade.
Sedanåtervände vi ännu en gång till Golden Monkey.
Killarna och Marcus kom tillbaka från sin långa vandring upp på ett berg.

9 Februari 2013

Dags att åka till det stora sjukhuscentret där det fanns ett barnhem/dagverksamhet för barn.
De sjöng många låtar för oss och dansade.
Sedan var det vår tur att dansa och sjunga för dem.
Hej tomte gubbar, Idas sommarvisa och små grodorna var det vi uppträdde med.
Mycket skratt och ståhej.

Vi gick ut i solen, barnen skulle äta - gröt/välling - lukta inte jätte gott så jag avstod från att smaka även om barnen räckte fram sina muggar till mig.
Vi lärde barnen blåsa på grässtrån, detta var väldigt omtyckt.
sen var det dags att sjunga och dansa igen.
Vi sa hejdå och begav oss vidare med bussen.

Vårt nästa mål var en skola för yngre barn- Nursery School. Där Emelie och Mathilda skulle göra sina projektarbeten.
Jag och Julia assisterade under Mathildas ritövningar. Hjälpe till att plocka fram pennor pch papper till barnen medan hon gick igenom dagens uppgift.
När vi skulle hem blev det lite kaos, barnen ville säga hejdå på ett ytters märkligt vis.
Vi gick längs bussens sida, alla hoppade in och jag försökte ta tag i Marcus - läraren som var med för att inte dras tillbaka av barnen. De drog och puttade in en i sidan av bussen.
Det var väldigt läskigt och en  hand mellan benen - de var droppen! 
Nu tänkte inte jag bry mig om att de var små barn som inte visste bättre nä nu skulle jag fasen bara in i bussen - till tryggheten.
Jag drog loss barnen händer från mina armar och min klänning. Sprang på bussen och satte mig på min plats. Fy för vad obehagligt det var.
Lärarna frågade varför jag inte sa till barnen att så gör man inte, men vad skulle jag göra?
En svensk ungdom/vuxen börjar stå och skälla på engelska?
såg ingen poäng med det, ville bara där ifrån.
Till slut körde bussen iväg...

Vi åkte till Kisoro Vision School där Michelle skulle göra sitt projektarbete.
vi satt och lyssnade när hon genomförde sina uppgifter med eleverna.

En fartfylld dag men det var långt ifrån över..
Jag och Mathilda hade lovat Mollen att följa med till hennes moster så James (busschaufören) släppte av de andra på Golden monkey och sedan åkte vi vidare.
Vi kom till en liten söt byggnad och mostern kom ut och hälsade. Mollens lilla kusin Ralf? var där och två andra lite större killar - som vi hälsade lite snabbt på. 
Vi gick in i byggnaden och drack te och åt bröd.
ralf kom fram till mig och fick sitta i mitt knä, en söt liten kille må jag sä. 
Sedan gick vi in till Mollens rum och sedan var det dags att åka hem. 
 

7 Februari 2013

Idag väntade ett fullspäckat schema.
Först åkte vi  till Mghahinga där Festo kommer från.

Vi åt god kyckling med pommes.
Sen genomförde jag och Julia vår andra intervju mitt i stekande sol.
Svetten rann men vi lyckades hålla koncentrationen uppe. Yvette var med och även Loy som fick agera tolk.
Vi fick träffa en manlig bonde som hade en galen humor.

Därefter vandra vi efter resten av ugandagruppen som satt sig till rätta i en utkiks"byggnad". Trappstegen upp var minimala och solen stekte något otroligt.
Louise intervjuade några medicin män så vi blev kvar på utkiksplatsen ett bra tag.

Därefter åkte vi till "byn" i Mghahinga där det var fullt med folk. 
De flesta var tysta och nedstämda, ingen rolig dag detta...
"Byn" var samlade vid Shebas hus där det var begravningsdags.
Många var samlade och vi blev inlotsade bland människorna för att få förstaparkett platser. De som redan satt på bänkarna ombads att flytta på sig vilket var väldigt märkligt.
Min utsikt var en rumpa - mindre trevligt...
Begravningen pågick nog 1h och 30minuter eller liknande - det kändes som en evighet för er som undra.
När det var slut åkte vi tillbaka till Golden Monkey där vi fick träffa Dennis (minns inte vad han var för något) 
Han berättade i alla fall om gorillorna.
sen gick jag och Julia till Internet Café och kollade facebook.

Igår anlände vi i Kisoro.
Rummen på Golden monkey delades upp igår och jag sov underbart bra denna natt.
Somnade till Aerosmith - I don't want to miss a thing.

---

6 Februari 2013
Idag var det dags för att åka till Kisoro Vission School.
Dagen var äntligen kommen.
Vi skulle få träffa våra fina Ugandiska vänner, i deras "hemmiljö".
Så mycket tankar och förväntnignar man hade, få se deras skola och alla uniformsklädda elever.

 

Vi hoppade in i bussen och några minuter senare åkte vi in genom en stor metall grind.
Minns jag inte helt fel så var dessa höga, massiva grindar blåa.

Vi hoppade ut från bussen och möttes direkt av Buker, den manliga läraren som besökte oss i Sverige.
Skolgården var så gott som tom om man frånser de människor som byggde på den nya byggnaden, getterna som var fastbundna vid ett skjul och oss.

Vi fick gå in på Bukers kontor, där berättade han om skolan och lite andra saker.
När vi kom ut ur rummet så möttes vi av en mängd elever med uniform.
Nu fick vi även träffa alla fina vänner.
Först kom Benon, Barnabus och Florence.
Joshua kom men försvann lika snabbt igen. Han skulle leta upp lilla Eddie (Edson). Även Mollen hittade till oss.
Nu var alla samlade.
Vi fick gå upp i skolbyggnaden och träffa fler elever än bara dem som besökt oss i höstas.

Michelle och Emelie sprang iväg och genomförde Michelles projektarbete.
Vi andra satt med på en naturkunskapslektion.
Jag förstod inte speciellt mycket men det var kul att sitta med och se hur dem gör.
Läraren stod längst fram och skrev på en stor griffeltavla och vi satte oss runt om på lediga platser bland eleverna.

När deras lektion slutat så fick vi presentera oss.
De ugandiska eleverna som nyss hade haft naturkunskap fick sjunga sin skollåt för oss.
Väldigt väldigt vackert och jag kan inte sluta beundra deras sätt att sjunga.
Alla låter helt enade och de är magiskt.
Låten var även den fin :)
Sedan fick vi elever från Sverige sjunga en låt - vi sjöng HEJ TOMTE GUBBAR...
Inte helt synkade men det gick och dem klappade och jublade.

Därefter fick vi gå vidare till byggnaden där killarna sov.
VI fick gå in i rummen, en unken lukt mötte oss när vi gick in men lukten var förståelig när man såg alla våningsängar i rummet.
Nästan varenda milimeter var täckt med våningsängar. Kläderna hängde överallt och i varje rum bodde mellan 30-50 elever.

Vi korsade hela skolgården för att komma till tjejernas sovbyggnad.
Här var det lite mer stukturerat än hos killarna men åter igen förvånades man över hur dem bodde.
Våningsäng efter våningsäng, smala gångar där man precis kunde gå för att komma till sin säng.
Lite klaostrofobiskt.

Vi gick ut i den friska luften igen, och nu förundrades man över den långa matkön som bildats.
Tänk att jag och mina klasskompisar brukar klaga över 5minuters kö medan deras kö måste varit minst 15 minuter för den som stod längst bak i ledet.
Elever gick förbi oss med sina fullproppade tallrikar. Denna dag (liksom alla andra dagar) var det en röra med böner eller liknande? Det såg inte helt aptitligt ut...

Efter besöket på Kisoro Vision School åkte vi till ett barnhem kombinerat med dagis verksamhet.
Föräldrarna kunde lämna sina barn där när de jobbar. 
Vi i ugandagruppen hivade upp kamerorna direkt och började klicka av..
(vi fick order om att inte fotografera barnen enskilt utan i grupp, men det glömdes snabbt- "måste fånga ögonblicket" surrade i mitt huvud..)

Vi tjejer satte oss ner tillsammans med de små barnen och "lekte" med dem, medan killarna satt och solade i gräset.. 
Erik och Philip fastnade för hunden på barnhemmet.
 
När vi kom tillbaka till Golden Monkey så spran jag, Allen, Emelie och Julia in till stan/byn där vi kollade på tyger till klänningarna som vi ville få uppsydda.
Det slutade med att jag och Emelie delade på samma tyg och jag konstruerade hur jag ville ha min klänning.. Emelie valde ungefär samma modell på sin :)
Julia beställde ingen.

Sen begav vi oss till Golden monkey för att äta med mera..

När mörkret föll fastnade vi utanför Golden Monkey och tittade på stjärnorna.
Det var otroligt vackert, jag önskar att jag kunnat ta en fin bild och visa er men det var omöjligt med min kamera.
Vi bar ut plaststolar och några tog med sig öl, där satt vi på plaststolar mitt på vägen och fick nackspärr..
När vi gick in till våra rum så låg Erik och Philip (tror jag det var) på marken och kollade på stjärnorna.
Resten av gruppen drog ut sovsäckar och kuddar. Kurade ihop oss så att vi höll värmen och skådade de lysande stjärnorna.
Ett och annat stjärnfall såg vi också.
En efter en begav sig in på vardera rum, till slut var det bara jag, Erik, Mathilda och oscar kvar.
Jag och Erik somnade och vaknade av att mathilda och Oscar låg och pratade och skrattade.
Vi sa godnatt och gick in vi med.